tisdag 29 mars 2011

Viktigt att behålla det fasta telenätet


Eiwy Kronholm om elöverkänsligas rätt till telefoni

Telefoni är en fråga för Näringsdepartementet och Post- och Telestyrelsen (PTS). Mikrovågsstrålning en fråga för Miljödepartementet och Strålskyddsmyndigheten (SSM).
Funktionshindrades rättigheter hanteras av Socialdepartementet och Socialstyrelsen (SoS). Elöverkänsligas rätt till telefon bollas därför runt utan att någon tar ansvar.
Vi har länge försökt få ett svar från PTS om hur elöverkänsliga ska kunna ha telefon i framtiden. Nyligen kom beskedet att PTS inte tänker vidta några åtgärder, eftersom SSM bedömer att det inte är bevisat att det uppstår några skadliga hälsoeffekter av elektromagnetiska fält eller radiovågor.
Enligt SoS får inte brist på vetenskapliga bevis göra att drabbade inte får stöd och hjälp. Och det finns forskningsrapporter i tusental, som visar biologisk påverkan av elektromagnetiska fält. Elöverkänslighet är en miljörelaterad funktionsnedsättning, då gäller FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Elöverkänsligas problem med mobiltelefonin började på allvar med den stora GSM-utbyggnaden 1997.
Sedan dess har sömnproblem, ungas ohälsa, användande av lyckopiller och sjukskrivningar skjutit i höjden. Allt detta blundar man för i Sverige.
Israeliska myndigheter rekommenderar fast telefon på grund av hälsoriskerna. Franska domstolar har dömt operatörer att ta ner sändare med hänvisning till försiktighetsprincipen.
Nu ska den svenska landsbygden bli trådlös – Telia anser det för dyrt att underhålla kopparnätet i glesbygd. Men det är dit svårt elöverkänsliga har flytt!
Det fasta telenätet har byggts upp av skattemedel. Nu har det börjat rivas av ett halvprivat bolag. Och det är skattemedel som kommer att få betala framtida kostnader för ohälsa.
Vi behöver politiker som kan och vågar se de stora sammanhangen, som förstår att om det fasta telenätet rivs så skapas ett totalt utanförskap för elöverkänsliga.
Vi behöver politiker som förstår att den ökade exponeringen för elektromagnetiska fält redan nu har medfört stora och ökande hälsoproblem – med stora samhällsekonomiska kostnader och lidande som följd.
Vi behöver politiker som förstår att värdesätta ett telenät som fungerar utan mikrovågor, inte kräver elförsörjning hos abonnenten och som därför fungerar vid strömavbrott och hos de som inte har el i huset.
Var hittar vi politiker som inte sviker det fasta telenätet och landsbygden?
Eiwy Kronholm

Ordförande Elöverkänsligas riksförbund

lördag 26 mars 2011

Fakta om EMF och radiofrekvent strålning

I denna rapport används elektromagnetiska fält som samlingsnamn för såväl lågfrekventa elektriska och
magnetiska fält som för radiofrekvent strålning.



Elektriska fält bildas runt föremål och ledningar anslutna till en elektrisk spänningskälla och den bildade elektriska fältstyrkan anges i enheten volt per meter (V/m). Om det är växelspänning bildas ett elektriskt växelfält. Vanlig hushållsel ger en elektrisk spänning på 230 volt med 50 svängningar per sekund, dvs. frekvensen 50 Hertz (Hz).

Magnetiska fält bildas först då det flyter en elektrisk ström i ledningen, vilket sker när en apparat slås på.
Den magnetiska fältstyrkan anges i ampere per meter (A/m). Av historiska skäl används oftare den magnetiska flödestätheten som mätvärde, vilken benämns tesla (T). Då det handlar om miljondels tesla används begreppet mikrotesla (μT).

Om man höjer frekvensen tillräckligt långt så att ledningslängden blir av samma storleksordning som våglängden, kommer en del av energin att ge sig av från ledaren. Det bildas s.k. radiofrekvent strålning. Den rör sig med ljusets hastighet (300 000 km/s) och med våglängden 0,3 meter för frekvensen GSM 900 och tre meter för FMbandets radiosignaler. Våglängden är avståndet mellan två på varandra följande toppar av den elektromagnetiska vågen.
Nivån på radiofrekvent strålning, t.ex. strålning från en mobilantenn, mäts på avstånd i det s.k. fjärrfältet och då mäts vanligen den elektriska fältstyrkan (V/m). Utifrån denna fältstyrka kan effekttätheten beräknas, vilket anges i watt per kvadratmeter (W/m2). Mer information finns på Elöverkänsligas Riksförbunds hemsida
www.feb.nu/wireless/.

Ofta förekommer s.k. övertoner (multipler av 50 Hz) eller transienter (oregelbundna kortvariga
störningar) på elnätet. Detta kan vara mycket besvärande för elöverkänsliga. Starka s.k.
vagabonderande strömmar bildas när skyddsledarna från två eller flera gruppcentraler står i förbindelse
med en och samma metallstruktur. Exempelvis kan det gälla fjärrvärmerör, vilket medför att de
vagabonderande strömmarna kan spridas i ett helt fjärrvärmesystem och ställa till bekymmer för
elöverkänsliga personer.

Källa: HET-projektet, Elöverkänsligas Förbund

fredag 25 mars 2011

Öppet brev till kommuner


Elöverkänsligas Förening i Jönköpings län är en intresseförening mot elektromagnetiska fält och radiofrekvent mikrovågsstrålning.
    * Vi arbetar med att ge råd och stöd till dem som blivit överkänsliga och även till deras familjer.
    * Att skapa förståelse för problemen.
    * Att sprida information om riskerna med elektromagnetiska fält, digital teknik, högfrekvent strålning.
    * Att upplysa och vilja påverka myndigheter och beslutsfattare m.fl., så att det satsas på åtgärder för att lösa/förebygga problem.

Den mobila utveckling som vi har i vårt samhälle idag kan vi inte ta bort, det är en del av infrastrukturen. Personligen tycker jag att tekniken i alla dess former är fantastisk, men vi måste också tänka på att det alltid finns människor som mer eller mindre blir sjuka av den nya tekniken och en del av dem blir totalt utslagna och kan inte vistas ute i samhället som de flesta av oss.
Många av de utslagna elöverkänsliga människorna har fått söka sig ut till mycket lågstrålande områden där radioskuggande är deras skydd, (men där vanlige Svensson inte vill vara med sin mobil).
Vi har tidigare 2009 sökt stöd hos samtliga kommuner för evakueringsbostad för personer med elöverkänslighet, som är ett erkänt funktionshinder, men med inget eller svagt intresse från kommunerna. 
Det måste ändå finnas en vilja från respektive kommun att alla deras medborgare ska må bra och känna det stöd de kan få från sin kommun.
Att se över mast- och sändarbeståndet i varje kommun är en viktig del för alla människor, och att se möjligheter att skapa eller befästa lågstrålande zoner på de platser som idag har betydande radioskugga och är lågstrålande område.
Elöverkänsligas förening i Jönköpings län ser här en möjlighet att hjälpa de utslagna och strålningsskadade människorna till ett drägligare liv i samarbete just den kommun som de bor i.


Mats Dämvik, Juristfirman Unité., har skrivit följande:
Flera kommuner har i sina översiktsplaner avsatt områden som lågstrålande zoner, vars syfte är att främja en social synpunkt god livsmiljö för överkänsliga mot EMF och radiofrekvent mikrostrålning (elöverkänsliga), Plan- och bygglagen PBL 2:2 eller att med utgångspunkt från försiktighetsprincipen ta hänsyn till deras hälsa (PBL 2:3).
Denna typ av planer är givetvis bra och förbättrar möjligheterna att få stopp på mastbyggen inom området. Problemet är dock att översiktsplanen inte är bindande vid bygglovsprövningar, och därför inte utgör något säkert skydd. Även om kommunen nekar bygglov för en mast, finns det risk för att ett sådant beslut ändras av en senare prövningsinstans.
Hur gör man då för att få ett bättre skydd?
PBL ger två verktyg som kan användas för att skapa juridiskt bindande planer; detaljplan och områdesbestämmelser (OB).
Efter en omfattande utredning har den av regeringen tillsatta PBL-kommittén tydligt angivit att denna typ av rättverkande planer kan användas för att skapa lågstrålande zoner.
Då kommunen redan har skapat lågstrålande zon i översiktsplanen, är det i de flesta fall lämpligast att göra denna juridiskt bindande genom att meddela OB för området.
Den rättsliga grunden för att skapa sådana bestämmelser återfinns i PBL 5:16, där det anges att grunddragen för användning av mark för bebyggelse får regleras genom OB.
För ett område som är tillräckligt stort för att hålla masterna på lämpligt avstånd från en skyddande bebyggelse, kan kommunen exempel ge OB av följande betydelse: ”Detta område ska användas för boende av strålnings- och elöverkänsliga personer. Inga åtgärder får vidtas som kan försvåra en sådan användning”.

Områdesbestämmelsernas rättsverkan
Om en operatör ansöker om bygglov för att sätta upp en mast inom zonen, görs en prövning av denna ansökan enligt PBL 8:12.
Av detta lagrum följer att bygglovsansökan inte får bifallas om den strider mot OB. Mindre avvikelser får visserligen göras, men endast om dessa avvikelser är förenliga med syftet med bestämmelserna.
Har kommunen formulerat sina OB på ett lämpligt sätt, ska alltså dessa utgöra en säker grund för att neka bygglov för mobilmaster.
Det kan även vara så att operatörerna vill sätta upp basstationer på befintliga byggnadsverk, och att det därför inte krävs något bygglov för åtgärden också i sådana fall ger OB ett skydd. Av PBL 5:36 följer nämligen att åtgärder som inte kräver bygglov och avser byggnader eller andra anläggningar, ska utföras så att de inte strider mot OB.
OB har därutöver verkan utanför PBL, det händer t.ex. att operatörerna ansöker om ledningsrätt hos Lantmäterimyndigheten, för att få sätta upp en mast en basstation på annans mark, i strid mot fastighetsägarens vilja. Enligt §8 ledningsrättslagen, får inte ledningsrätten meddelas i strid mot OB.

Ett annat stort problem är den rasering TeiliaSonera utför på landsbygden, där ca 50 000 telefoninnehavare i Sverige mister sin trådbundna telefon i utbyte mot trådlös telefoni. Detta försvårar för många överkänsliga som inte tål den radiofrekventa strålningen och även äldre människor som har sina trygghetslarm.
Därför är det av stor vikt att enskilda personer, organisationer, kommuner och länsstyrelsen gemensamt ser över problemen i vår infrastruktur och agerar för medborgaren och samhället.


Att idag använda trådlös telefoni över allt i samhället är det största problemet för människor som är överkänsliga mot radiofrekvent mikrovågstrålning.
Samhället har inte visat något större intresse för dem utan hela tiden hänvisat till Boverket och SSM och lutat sig emot deras uttalande att det inte är vetenskapligt beprövat o.s.v.
Men ännu har ingen beslutsfattande person gjort besök hos någon drabbad elöverkänslig person och skaffa sig en egen grundad uppfattning i frågan.
Ett ytterligare problem är och kommer att växa mer, är den de trådlös telefoni och data (DECT och Wi-Fi) på våra barndaghem, skolor, vårdinrättningar och även äldreboende.
När man ser på all forskning om skador på hjärnan, finns den obestridliga slutsatsen att det kommer att bli en stor hälsorisk, som troligen redan är på gång.
Inlärningsproblem bland de unga, ADHD, autism, cancer, Alzheimers, Parkinsson, psykologiska och beteendemässiga störning har framförs i olika internationella forskningar.

Egon




torsdag 24 mars 2011

Sveket mot våra barn

Mona Nilsson är miljöekonom och journalist, och en av de få journalister som vågar gräva i den obehagliga och farliga miljösmoggen, som verklighetsförvanskar miljöproblemen och mikrovågsstrålningen. Hennes senaste bok ” Mobiltelefons miljörisker – Fakta om vår tids största miljö och hälsoskandal” är en skrämmande verklighetsberättelse som både avslöjar den sanning, som chockerar och upprör.


Hon skriver vidare: ”Våren och sommaren 2008 kom allt fler och allt tätare varningar från internationella experter om allvarliga hälsorisker med mobiltelefonin”. De skriver i sina rapporter ”att för första gången i historien står vi inför en situation, där de flesta barn och tonåringar exponeras kontinuerligt för möjliga negativa effekter av mobilstrålning”.
I dagens samhälle är det barn och ungdom som är den målgrupp som mobiltelefonföretagen riktar sin marknadsföring till i första hand. Den största risken drabbar barn och ungdom under 18 år, då strålningen absorberas betydligt mer i deras hjärnor. Barn som utsätts för mycket mobil strålning löper enligt experterna för större hälsorisker som minnes- och uppmärksamhetsstörningar, störd inlärningsförmåga, ökad irritation, sömnstörningar och ökad känslighet för stress bland annat. Vetenskapsmännen vädjar till myndigheter och regeringar att vidta nödvändiga åtgärder för att skydda framtida generationers hälsa.
I Lyon, Frankrikes näst största stad lanserade 2008 en kampanj mot mobilanvändning bland barn ”Nej till mobiler under 12 år”, undantag är i vissa behövliga situationer. Franska senaten antog 2009 ett lagförslag som ”förbjuder mobilanvändning i franska skolor fram till gymnasiet”.
För tyska strålskyddsmyndigheten BFS är det viktigt att minska barns exponering för strålning, då deras kroppar utvecklas och är mer känsliga för strålning än vuxna. BFS ger idag följande råd: ”Använd om möjligt fast telefon istället för mobiltelefon. Gör mobiltelefonsamtalen så korta som möjligt. Undvik samtal i mobiltelefon vid dålig täckning, i bilar utan yttre takantenn, i bussar och på tåg, då mikrovågsstrålningen ökar markant”.


Använd handsfree till din mobiltelefon eller skicka SMS istället. När du sitter framför datorn, använd trådbundet datanätverk istället för trådlöst datanätverk. Finns trådbunden telefon i hemmet, så använd den i första hand, DECT-telefon (trådlös hemmatelefon) bör endast användas för korta samtal, då den ger ifrån sig strålning. Basstationsenheten ska inte vara placerad i tillexempel sovrum eller vardagsrum, där människor vistas under längre stunder.
Mellan 2003 och 2007 fördubblades antalet mobilmaster (mobilbasstationer) i Sverige från 50 000 till 100 000, och den utbyggnaden fortsätter oavbrutet idag. Enligt PTS (Post- och Telestyrelsen) är det ca 10 miljoner mobilabonnemang och ca 5 miljoner fasta abonnemang och ett flertal miljoner DECT-telefoner.
ICNIRP är den organisation som fastställt de gränsvärden som gäller i de flesta länder, gränsvärdena är satt efter stor ekonomisk betydelse och skyddar Telecom- och den militära industrin, och har en underordnad betydelse för att skydda befolkningen.  ICNIRP-kartellen försvarar detta gamla gränsvärde och talar inte om sitt samspel med myndigheter. En annan faktainformation är att Strålskyddsmyndigheten (SSM) skyddar Telecomindustrin, och tystar ner riskerna för mobilstrålning. Trots att de känner till denna typ av strålningsrisk, väljer SSM att ge sken av den industristyrda forskningen som trovärdig. Gränsvärdena som togs fram  från 1998 skyddar endast mot akuta effekter vid korttidsexponering, (ca 30 minuter  i laboratorieförsök).  Istället väljer SSM att skydda Telekomindistrin och tiga om riskerna för allmänheten.
Jag citerar vice ordförande i ICNIRP: ”Ur vetenskaplig synpunkt finns det tillräckligt med underlag för att göra studier av hälsostånd runt mobilmaster. Om man av politiska skäl skulle överväga att göra sådana studier som ett led i ett arbete med riskkommunikation finns det en stor sannolikhet att det skulle vara kontraproduktivt för att kommunicera riskerna till allmänheten”.
Mona  Nilsson skriver vidare: ”Den 3 april 2009 sändes på australienska TV-kanalen ABC ett program om riskerna för hjärntumör av mobiltelefon. I programmet deltog två av Australiens mest kända och ansedda hjärnkirurger. Dr Charlie Teo berättar: Jag är otroligt oroad, bekymrad och ledsen över alla barn som jag möter som kommer in med hjärntumörer, elakartade hjärntumörer.  Vi gör något som är fruktansvärt fel, avslutar Charlie Teo”.
”Barn som använder mobiltelefoner har själva inte förmågan att förstå att de utsätter sin hjärna och sin hälsa för risker”, säger vetenskapsmännen i den Ryska Nationalkommittén för icke-joniserande strålning (RCNIRP). Vi har inte råd att låta en ung generation gå förlorad, vem tar ansvar för konsekvenserna?

Ann-Louise och Egon 

onsdag 23 mars 2011

Drabbad av elöverkänslighet

December 2008 blev jag elöverkänslig, hade svårt med talet, att läsa, att förstå och räkna. 
Jag tålde endast stearinljus när mörkret lagt sig och jag ville läsa eller bara se mig omkring, var detta enda ljuskällan.
Jag ringde min syster och berättade att jag blivit överkänslig, (min syster Anemone blev elöverkänslig ca12 år tidigare) och hade mycket erfarenhet och goda råd att ge.
Jag fick mycket information av henne och rekommenderade en hälsoterapeut som arbetar med Aqua Detox och med blodanalys, hon berättade efter analysen vad som saknades i kroppen. Åtgärd: Kosttillskott.
Mycket av denna info saknade jag som ny medlem.

Sakta men säkert har jag kommit tillbaks, amalgam i munnen är numera bortsanerad.
Jag fick kontakt och hjälp av både en kunnig läkare och en kunnig tandläkare, där båda visste att amalgam förgiftar vår kropp.
En månad efter sista tandläkarbesöket (dec. 2010) känner jag en stor skillnad.
Jag kan röra mig så gott som fritt i samhället idag, kan gå i affärer, bank, hälsa på vänner och barn/barnbarn.
Visst kan jag bli utsatt för aggressiv strålning, men i mitt elsanerade hem kan jag hämta upp mig igen, + kosttillskott som är anpassat för mej tål kroppen mer strålning utifrån som vi rör oss i vårt dagliga liv.
Jag får inte glömma min kära make, utan honom hade jag inte stått här idag. Med all hjälp han har gett mig, följt mig till läkare, tandläkare, arbetsförmedling, arbetsgivarinformation, och jag blir respekterad som jag är när han är med.
Undantag var sista besöket på vårdcentralen i Eksjö, där jag upplevde mig mycket kränkt och illa behandlad, läkaren sa mig rakt upp i ansiktet: Det finns inget som heter elöverkänslighet. (min make såg allt.)

Köpte vattenreningsapparat, renar från tungmetaller. Tungmetaller finns i vårt dricksvatten, bl.a. kvicksilver, läkemedelsrester + all annan kemiskt som finns i vårt grundvatten. Det har vi redan för mycket av i våra kroppar.


Du blir vad du äter:
Vad gällde mat, kunde jag inte äta någon mat alls tidigare tyckte jag, allt innehöll konserveringsmedel, blekmedel, klumpförebyggande m.m.
Jag tappade intresset för maten. Hungern uteblev inte - det blev en jobbig tid, sakta men säkert gick det framåt.
Jag själv var tvungen ta tag i detta, jag såg det som ett stort berg.
Idag är allt så naturligt, inget E-medel, kemiska ämnen och så ekologiskt som möjligt.

”Våra kostvanor har förändrats ganska mycket de senaste åren. Idag är det många som riskerar sin egen hälsa för att snabbt få i sig lite mat och bli mätta, istället för att ge kroppen de vitaminer, mineraler, antioxidanter och andra viktiga ämnen som vi behöver.
Många tillverkare struntar helt i vad produkten innehåller och istället för att blanda i naturliga ingredienser med vitaminer, används istället flera kemiska ämnen som i de flesta fall stör vår kropp. Dessa kallas sedan ”ofarliga” av livsmedelsverket.
Vi kan inte leva utan vitaminer och mineraler, de styr kroppens funktioner och är lika viktiga för den som är ung som för den som är äldre”.

Ann-Louise

måndag 21 mars 2011

Strålskyddsmyndigheten förvränger sanningen


Elektromagnetisk strålning från mobiltelefoner, mobilmaster och trådlösa nätverk är inte bevisat farligt för hälsan. Så säger Strålskyddsmyndigheten i sin årliga rapport.
Mobilindustrin har vässat sitt budskap och deras lobbyister jobbar på alla nivåer med budskapet att mobiltelefonens hälsorisker är obefintliga.
Lars Mjönes, utredare på SSM medger att studier har genomförts på människor som sover, efter det att de använt mobil, som visar att den elektroniska aktiviteten påverkas från telefonen. Ohälsotalets storlek är osäker, men bara vetskapen om att hjärncancer har ökat mer än barnleukemi de senaste åren är mer än allvarligt.
Forskning har visat att barn och ungdom drabbats värst av trådlösa nätverken i hem och skolor.
Professor Lars Hardell vid Universitetssjukhuset, Örebro skriver att det finns en klart ökad risk för elakartad hjärntumör hos personer som använt mobiltelefon eller trådlös telefon under en längre tid. I en studie ingår totalt 905 personer med hjärntumör i en matchande grupp av 2162 personer. Alla dessa personers mobilanvändning har undersöks liksom användning av trådlösa hemtelefoner (DECT).
Detta är inte mobilindustrin intresserad av att det publiceras, därför förnekas de studier som icke vetenskapligt vedertagna.

4G, ny generations mobilnät lanseras över hela landet, är 10 gånger snabbare än turbo-3G. Under 2011 kommer stora delar av landet att lanseras med 4G och 2012 ska det vara helt utbyggt. Man lyfter fram fördelarna med mer interaktiva och kapacitetskrävande medietjänster och man kan jobba med tunga filer på samma sätt som det fasta ADSL.
Telia raserar sitt kopparnät på landsbygden och bygger ut till mobilt nät istället. Vad telekunderna på landsbygden tycker är helt ointressant, det är en anpassningsfråga.
Enligt mobiloperatörerna ersätts allt fler av den fasta telefonin i hemmet till mobil uppkoppling, till följd att vi får mer smog av mikrovågsstrålning i vår omgivning. Ingen ifrågasätter de risker och ohälsa som mikrovågsstrålning kan medföra från basstationerna, och speciellt utsatta är de närboende som ofrivilligt får strålning 24 timmar om dygnet.Den grupp människor som redan fått fly undan master och jagas vidare till lågstrålande glesbygdsområden är el- och strålningskänsliga personer i samhället. Teleoperatörer och myndigheter har inte frågat hur de mår och de har inget eller mycket litet intresse av dem, även att de är ca 300 000 personer, varav ca 36 000 som är gravt överkänsliga enligt SoS. Man får lätt uppfattning att myndigheterna ser dessa personer som ”tärande i samhället”, och att hålla engagemanget på en låg nivå. När man samtalar med politiker, medger de ofta att de inte är så insatta i problemet med el- och strålningskänsliga. När mobiloperatörerna vill bygga sina master, heter det ofta från myndigheter: Vi kan inget göra, och det förbryllar mig. Det är väl inte så illa att industrin styr politiker och samhället? 

Så farlig är din lågenergilampan


Visste du att ca 300 000 personer i Sverige lider av el- och frekvensöverkänslighet, av dessa är ca 36 000 personer gravt överkänsliga, enligt Socialstyrelsen 2009.

De tål inte lågenergilampor, lysrör, trådlösa telefoner som DECT (trådlösa hem- och kontorstelefoner) och mobiltelefoner, eller annan teknisk utrustning.
Redan efter en kort stund känner de av störande frekvenser som de blivit utsatta för och blir därefter sjuka med värk, stickningar i hela kroppen och en enorm trötthet.

Många av våra medlemmar har svårt att vistas ute i samhället längre stunder, därför är det så viktigt att de kan göra korta besök för att inhandla i de butiker som är elsanerade eller har vänlig belysning och trådbunden teknik.
Tyvärr klarar många inte av att vara ute i dagens samhälle, utan är hänvisad till att bo i glesbygd, i strålningsfri miljö eller näst intill.
Syns man inte så finns man inte!

Det bästa en affärsinnehavare kan göra, som är mån om elöverkänsliga kunder och sin egen hälsa, är att byta ut lågenergilampor till LED-lampor eller Halogenlampor, som inte skapar störande frekvenser, som  elöverkänsliga personerna så stark reagerar på och mår dåligt av. En lågenergilampa innehåller 2-5 mg Hg (kvicksilver), (läs baksidan).

Vi på Elöverkänsligas förening ger både tips och råd till varje affärsinnehavare som så önskar.



Så farlig är din lågenergilampa

Sedan en tid tillbaka är användandet av kvicksilver förbjudet i Sverige. Men trots det används det giftiga ämnet fortfarande i lågenergilampor, något som upprör miljöexperten Minna Gillberg.
Gamla febertermometrar rensas bort och tandläkarna slutar att använda amalgam, allt för att rensa Sverige på kvicksilver. Men enligt ett EU-beslut införs samtidigt de nya lågenergilamporna som innehåller det metalliska grundämnet.

– Förbudet i sig är bra, det är jätteviktigt. Men det är grymt oansvarigt att man inte samtidigt informerar konsumenterna om hur mycket kvicksilver lågenergilamporna innehåller, att man inte har infört ett pantsystem och att man inte har väntat på lågenergilamporna som inte innehåller kvicksilver, säger miljöexperten Minna Gillberg til Nyhetskanalen.se.

Hur man tar rätt på en tänd lågenergilampa som gått sönder är det inte alla som har klart för sig. På Kemikalieinspektionens hemsida står att läsa:


"Öppna fönster, stäng dörren, lämna rummet i 20-30 minuter. Samla upp lampresterna med en bit kartong, torka av ytor i närheten med en fuktig trasa, lägg lamprester och trasa i en glasburk med lock, märk burken med varningstext och lämna in som miljöfarligt avfall. Använd inte dammsugare, den kan finfördela kvicksilverdropparna och då ökar risken för inandning.” 

– Den konsumentinformation som finns på lågenergilampor är närmast skandalös. I bästa fall finns det en överkorsad soptunna. Enligt min mening borde man ha en dödskalle på dem, för kvicksilver är så farligt, säger Minna Gillberg. 

Mobiltelefon till barn - svår fråga


Mobiltelefonen är idag en del av vardagen, fritiden, skolan och arbetet. En teknik som i många fall har sitt berättigande när vi på ett bekvämt och enkelt sätt vill ha kontakt, skicka text eller bild.
Men den tekniska delen har även en baksida som man helst inte talar om. Maria Feychting tonar ner mobilens hälsoeffekter och säger ”att ingen forskning visar klart att mobilanvändningen ger en ökad risk för cancer”. Samtidigt påpekar hon att inget är 100-procentigt säkert. Hon går på samma linje som Anders Ahlbom, som är ordförande i Strålskyddsmyndighetens vetenskapliga råd och konsulterande expert åt Socialstyrelsen.
Hon menar även att mycket användande av mobilen inte påverkar sömnbesvär och koncentrationssvårigheter. Hon menar även att nya mobiltelefoner ger mindre strålning ifrån sig en de första, där om råder också delade meningar.

Vem är då Maria Feyching. Hon sitter på många stolar, är medlem i ICNIRP, hon deltar i EMF-NET, SSM:s vetenskapliga råd, FAS, Socialstyrelsens miljöhälsorapport. Forskningsmedel från EPRI. Hon är medarbetare i Interphone o.s.v., hon erhåller forskningsanslag ifrån mobilindustrin.
Hon och professor Anders Ahlbom tillhör båda ICNIRP, som har anknytning till mobilindustrin och deras enhälliga uppfattning är att det inte finns några risker under ICNIRPS:s gränsvärden (som är tongivande och de högsta i världen). ICNIRP är ett slutet sällskap med mycket makt och där industrins lobbyister medverkar.
I Mona Nilssons senaste bok ”Mobiltelefonens hälsorisker” finns ett citat av Louis Slesin ,
”I det radiofrekventa landet är industrin chef. Industrin har sedan lång tid bestämt vilken forskning som får finansiering och vilken forskning som blir publicerad. Den bestämmer också gränsvärde”.
Lennart Hardell, professor i Universitetssjukhuset, Örebro och Kjell Hansson Mild, Arbetslivsinstitutet, Umeå.
”Hos personer som använt mobiltelefon eller trådlös telefon mycket och med lång latenstid (tid sedan användningsdebut) finns en klart ökad risk för elakartad hjärntumör”.
Denna studien omfattade personer boende i Mellansverige som diagnostiserades med elakartad hjärntumör under tidsperioden 1997-2003.
I studien ingår total 905 fall med hjärntumör och en matchande grupp av 2162 kontrollpersoner.
Alla dessa personers mobilanvändning har undersöks liksom de som använder sig av trådlösa hemtelefoner (DECT).
Olle Johansson, professor och forskare på KI, Karolinska Institutet, Solna och KTH, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm. Internationellt välkänd, föreläser över hela världen.
”I framtiden kanske vi alla är allergier.”
”Vi befinner oss ständigt i mobil-smog och mastcellerna under vår hud påverkas av detta, dessa celler har viktiga funktioner, som att försvara kroppen mot bland annat bakterier och parasiter.”
Mona Nilsson skriver: ”Ingen myndighet eller expert har till uppgift att följa vad som i verkligheten händer för de som dygnsexponeras för strålning från mobilbasstationer. Inga statliga forskningsanslag har getts till forskning om hälsotillstånd i närhet av mobilbasstationer”. Även om forskning påvisar att barn är 8 gånger känsligare för mobilstrålning, så säger Maria Feyching och Anders Ahlbom att svenska barn inte är känsligare än vuxna, ändå är barns nervsystem under utveckling, barns celler delar sig oftare och det ökar risken för genetiska skador, barns immunförsvar är svagare, skallbenet hos barn är tunnare och dämpar strålningen sämre än hos vuxna.
Det är bara att konstatera att det svenska gränsvärdet inte ger skydd åt människan och hälsan, den skyddar bara mobilindustrin och teleoperatörerna.
Örjan Hallberg, forskare, författare och tidigare miljöchef inom Ericsson säger om hälsoeffekter att det är viktigt ”att satsa mer på och förstå deras hälsoeffekter och att utveckla hälsosammare alternativ teknik”.
När ett barn ska debutera som mobilanvändare är svårt att säga, men det är av vikt att de inte utsätts för mer mobilstrålning än nöden kräver och absolut inte ha den i anslutning till sin sovplats. Det finns unga människor som helst har den under huvudkudden eller strax intill. Även om samtal inte förs då, skickar mobiltelefonen en puls (”handskakning”) till mobilbasstationen och talar om vad den finns. Mobilstrålning är inte ofarlig.

Albert Einstein: ”Det farligaste för mänskligheten är när man litar på överheten.”


Ann-Louise och Egon 

Vem tar ansvar?

Varför vill ingen ta ansvar för miljön, vi lever i en miljö som bryter ner vår hälsa i förtid.
Vår regering och de statliga myndigheterna blundar för sanningen eller helt förnekar verkligheten. De vill inte tala inte om den tickande bomb som vi alla hjälps åt att bära på, som till slut kommer att briserar.
Vår jordbruksminister ser ingen större fara i GMO (Genetiskt Modiferad Organism), som är organismer där man målmedvetet förändrar arvsmassan till de egenskaper man vill ha. GMO avser oftast vissa växter, men kan även avse djur och bakterier.
Utan bin dör människan, sa Albert Einstein en gång. Bin är mycket känsliga från den förändring med bekämpningsmedel i odlingsmarker och elektromagnetiska fält från mobilmaster.
Bidöden (colony collapse disorder) uppmärksammaste i USA 2006-2007, slog ut 60-90% av bikolonierna. Anledningen är den ökade spridningen av bekämpningsmedel och kemikalier på åkrar och betesvall. Även acceleras bidöden av insektsdödande genmodifierade grödor och trolig mobilstrålning i vissa områden. Ca 2/3-delar av alla växter i världen pollineras genom bin.
Även en liknande utveckling har följts i Europa, som man vill tysta ner problemet. På varje EU-kommissionär går det fyra lobbyister som påverkar och styr dem, det är säkert ingen undantag vad gäller Sveriges regering och statliga myndigheter. Lobbyisterna jobbar så diskret som möjligt för att inte störa relationerna statliga myndigheter och den kemiska industrin, de går hand i hand med varandra.
En annan skrämmande medveten tystnad är kvicksilver i vår handel.
För några veckor sedan informerade en stor elleverantör i TV om hur viktigt det var att använda lågenergilampor (lysrörslampor) för att spara el. Man talade sig varm för hur mycket ström det går att spara, en sanning med modifikation.
Med inte med ett ord talade de om att varje lågenergilampan innehåller 2-5 mg Hg (kvicksilver). Inte ett ord om oaktsamhet eller farlig hantering. Vad händer om en villa brinner, när allt kvicksilver förångas i omgivningen, med andra ord utsläpp av kvicksilver i omgivningen, vårt näst farligaste miljögift efter kärnkraft.
En lågenergilampa är tillverkad i plast, vid test vid brandskyddet i Stockholm visade det att den antänds och brinner vid höga temperaturer. Inte ska våra brandmän behöva utsättas för mer miljögifter än nöden kräver.
Det går åt 10 gånger mer energi att tillverka en lågenergilampa mot en vanlig glödlampa och många komponenter som alla ska separeras när lampan är förbrukad, har många giftiga ämnen.
Vid kallare än +7°C kommer inte lågenergilampan upp i rätt arbetstemperatur och ju kallare desto svagare lyser den.
Mer än +50°C kan elektroniken i lampan skadas och därför är den högst olämplig i bastu.
Hur många vet och tar ansvar för en förbrukad lågenergilampa, som är miljöfarligt gods och ska lämnas in på miljöstation.

Kemikalieinspektionen skriver på sin hemsida: Rekommendationer när en lågenergilampa går sönder. Stäng dörren till rummet där en varm lågenergilampa gått sönder. Ventilera rummet (öppna fönster) och lämna rummet. Den Europeiska lamporganisationen (ELC) rekommenderar att man lämnar rummet i ca 30 minuter.
Samla senare upp lampresterna med en styv bit papper eller kartong och torka golvet och andra ytor i närheten av den trasiga lampan med en liten fuktig trasa.
Lägg lampresterna i en glasburk med lock. Lägg även trasan i glasburken, förslut burken och märk den med texten: ”Kan innehålla kvicksilver från en lågenergilampa”.
Lämna burken till returhantering som är avsedd för miljöfarligt avfall.
Använd inte dammsugare, det finns risk för att dammsugaren ytterligare finfördelar och förångar kvicksilverdropparna och sprider dem i luften. Det ökar risken för inandning.

Ann-Louise och Egon