fredag 6 januari 2012

Elsanering och strålning

5 januari i Dagens eko sa läkaren Mats Reimer: "Pengarna hade kunnat användas på ett bättre sätt" ”Fel att elsanera sjukhus för elöverkänsliga”
Trots att det saknas vetenskaplig grund för elöverkänslighet satsar flera vårdgivare på elsanering av olika slag. På sjukhuset i Falköping har man elsanerat ett mottagningsrum för runt en miljon kronor. Och satsningen ifrågasätts av vissa. Reportern Josef Björklund i Ekot: Elsaneringen av mottagningsrummet på sjukhuset i Falköping innebär bland annat att kopparväv satts upp i taket och att väggarna tapetserats med kopparfolie. Instrumenten såsom EKG- och ultraljudsapparat, dator och skrivare är batteridrivna, allt för att minska den elektromagnetiska strålningen. Slutnotan hamnade på runt en miljon kronor.
Varken Strålsäkerhetsmyndigheten eller Socialstyrelsen anser att det finns vetenskapliga data som bekräftar att elöverkänslighet existerar. Samtidigt uppger socialstyrelsen att ca 3,2% av svenskarna är känsliga mot elektromagnetiska fält, enligt en nationell hälsoenkät från 2007.”
I Tyskland uppskattas ca 9 miljoner människor vara el- och strålningsöverkänsliga, ungefär 10% av befolkningen.
Att mottagningsrummet även används till andra vårdsökande ska vara en självklarhet förmodar jag, så satsningen på ett elsanerat vårtrum är en rätt investering istället, hit ska fler el- och strålningsöverkänsliga ha en möjlig att komma intill, byråkratin får inte förhindra de möjligheterna.
Det finns mycket fakta från oberoende forskare i Sverige som är mycket internationellt kända, som professor Olle Johansson, professor Lennart Hardell eller Salfordgruppen, miljöforskare Mona Nilsson med flera, men ingen myndighet vill lyssna, man får inte trampa industrin och maktens boningar på tårna.
När övriga Europa har en livlig debatt om att sänka strålningsnivåerna på grund av riskerna och medierna gör granskande reportage och debatterar frågan sakligt så gör man tvärt om i Sverige. Här förnekas all oberoende forskning, den läggs åt sidan hela tiden - de forskare som sympatiserar med mobilindustrin får forskningsanslag, oberoende forskare ”straffas” med uteblivna anslag och även blir utsatta för smutsig kampanj. De ”köpta” vetenskapliga studier som mobilindustrin presenterar är förvrängda och ska passa in i infrastrukturen.
Idag kom ett brev ifrån en el- och strålningsöverkänslig person: Jag sitter i min husvagn, ljuset sipprar in genom takluckan och alla fönster är täckta med flera lager aluminiumfolie och vagnen är jordad. Trots detta har jag sveda, huvudvärk o.s.v. Detta beroende på att Telia har monterat upp en 4G-sändare på ett hustak några hundra meter ifrån min vagn. Masterna kom upp i somras utan bygglov, (bygglov behövs inte och  grannarna kan inte överklaga.) Efter det att masten började sända kom problemen. Det måste bli ett stopp på denna livsfientliga verksamhet som gör att jag mår så dåligt och känner mig ”hotad till livet”.
Alla människor har rätt att leva oavsett om de är handikappade eller ej. Vi strålningsskadade har varit alldeles för tysta och flytt undan strålningen, det går inte längre, ”från flykt till kamp”. Det måste bli ett slut på flyendet, det är dags att ta kampen mot den livsfientliga tekniken. Nu är det kampen som gäller och någonstans måste den börja. I 20 år har jag levt som ”flykting”, nu får det räcka.
Att visa respekt, visa hänsyn och inte smutskasta människors trovärdighet för dem som blivit drabbade av skilda slag, så hjälper vi alla till bättre förutsättningar i samhället.
Vårt samhälle är till för alla, oavsett ålder, kön, funktionshinder eller andra åkommor. Har vi inte förstått problemet så är det dags att stanna upp och analysera orsak och verkan.

Allergier av olika symtom är ett stort problem hos många, något vi inte kan blunda för längre, den hjälp en allergiker behöver ska vara en självklarhet från medmänniskor och samhället.
All trådlös strålning från master skapar sämre miljö för alla, därför måste vi visa ”strålningsansvar” mot varandra, våra barn och barnbarn, vi måste skapa ett samhälle där givna förutsättningar är en självklarhet till god hälsa för alla, det är att visa ansvar.

Visserligen tillhör mobiltelefonin infrastrukturen i dagens samhälle, det råder det ingen tvekan om, men samhället måste ta hänsyn till dem som är drabbade av olika funktionshandkapp. Därför är det viktigt att skapa utrymme för alla i vårt samhälle, vissa områden måste få bli lågstrålande zoner, alla har rätt att leva och må väl efter bästa förhållande. Ingen av dem vill vara känslig mot elektromagnetisk strålning, helst vi de leva och röra sig fritt i samhället.

Egon Reiver