lördag 29 oktober 2011

Trådlös teknik eller robot

Trådlös teknik är en tickande bomb i samhället, så säger Kalle Hellberg från Borås, som föreläser varje vecka runt om i landet om riskerna med strålning, han är en erfaren man som arbetat med trådlös teknik under hela sitt verksamma liv, från mobiltelefoner till radar.
Varför har vi så svårt för att ta åt oss riskerna om trådlös teknik? De flesta av oss viftar bort det eller med en axelryckning.
Problemet är att vi lyssnar till alla riskförnekare, alla de så kallade experter som påverkas av mobilindustrins lobbyister med budskapet, mobiltelefoni och annan trådlös teknik är inte farlig.
Tidigare litade vi på industrin (och myndigheterna) att det var ofarligt med  tobaksrökning, att jobba med asbests, lösningsmedel och mycket annat. Efter att många människor har fått cancersjukdomar och dött i förtid, har de insett farligheten.
Den trådlösa tekniken har påverkat ca 3,2% av Sveriges befolkning, som har drabbats av el- och strålningsöverkänslighet, men för de flesta av oss kanske det visar sig först efter 10-15 år, men då är det för sent att dra tillbaka klockan och inte är mobilindustrin intresserad av att hjälpa dej.

Strålskyddsmyndigheten talar försiktighetsprincipen och en eventuellt förhöjd risk för cancer, hur många trådlösa användare är medvetna eller tänker på det? Svar vet ej, men min uppfattning är att det rör sig om ett fåtal.
Jag har i tidigare artiklar lyft fram den nya tekniken som fantastisk, skrämmande, farlig, men den är inte miljö- och hälsovänlig. Hur vi använder den och var vi använder den är mycket viktig del, men vi får aldrig glömma bort de människor som inte tål de nya tekniken, som blir sjuka i dess närhet eller vid beröring av den, liksom andra allergier påverkar människor.
Vi har bara ett samhälle och där ska alla få ha sin plats, varför ska vissa hela tiden få kliva åt sidan för att andra bara går på.
Många arbetsplatser och bostäder har en dålig strålningsmiljö, där människor påverkas av mycket strålning i sin omgivning, de kan känna sömnsvårigheter, trötthet, huvudvärk, yrsel, går in i väggen, utmattning eller oro, utan att förstå varför eller vad det kommer ifrån.
Mikrovågsstrålningen från trådlös teknik påverkar och stör kroppens elektriska impulser, som kan göra oss sjuka utan att vi förstår varför vi mår dåligt.

Min största oro är för alla små barn idag som dygnet runt utsätts ofrivilligt för trådlös teknik, vad händer i deras kroppar under sin uppväxt? Vad händer när de blivit vuxna, vem hjälper dem när kroppen blivit skadad av den trådlösa smogen som omgett dem 24 timmar varje dygn, året om?
Är det en ny epidemi som slår ut stora delar av mänskligheten och vårt samhället? Ingen vet idag, men med all riskförnekelse för det som varit och det som vi lever i idag, är oddsen ganska höga att det slår in.
För dej som vill tänka till, stanna upp och fundera, vi är inga robotar. Var rädd om hälsan och lyssna till din kropp, den ger alltid signaler som kan vara svåra att tyda när vi forsar fram som ett ånglok.

Egon Reiver

onsdag 26 oktober 2011

Europa - en farlig lekstuga

När man tar del av Peter Rawets artikel Eurosamarbetet, blir man mörkrädd hur ekonomin sköts, vi som är statister kan bara läsa och begrunda.
Högst upp, i de två penthouselägenheterna, bor tyskarna och fransmännen. I tyskarnas lägenhet lyser minimalismens renhet, i perfekt skött form. Fransmännens lägenhet däremot är stor och sliten, och det börjar läcka från balkongen ner på övriga lägenheter efter många år av grandiosa fester.
När det nu är dags för stämma i bostadsrättsföreningen är det dessa två som gör upp om villkoren för hur det gemensamma huset ska hålla stånd inför vintern. Övriga medlemmar i föreningen är bara statister när nu pengar skall dras ihop till en akut reparationsfond efter åratal av vanskötsel.
Fransmännen kan inte dra på sig mer skulder för då åker de på högre räntor (sämre kreditbetyg som gör det dyrare för dem att låna). Fransmännen vill också att alla i huset ska vara med och hjälpa till med deras badrumsrenovering eftersom deras avlopp (banker) är mer sammankopplade med husets svarta får, grekerna.
"Värst hos grekerna"
Konstruktioner som alla i huset är ansvariga för hävdar fransmännen. Irländarna, portugiserna och grekerna kommer inte att bidra med ett dugg till fonden. De har ändå utlovats hjälp att renovera åtminstone de bärande väggarna, annars rasar hela huset samman. Värst är det nere hos grekerna där dörrar och fönster redan eldats upp för att hålla värmen.

Italienarna och spanjorerna ligger lågt för att dölja dyra fulrenoveringar av elsystemen i sina lägenheter. Renoveringar som kan tända eld på hela huset. Tyskarna är för sin del bara trötta på att betala för alla andra.
Det är med andra ord inte frid och fröjd i Brf Euron inför onsdagens toppmöte, 22:a i ordningen, efter två års misslyckanden, då återigen nya räddningsplaner för Eurohuset skall presenteras.
Tyskland och Frankrike står för nästan hälften (209) av eurons räddningsfond, EFSF, nuvarande storlek på totalt 440 miljarder Euro. Eftersom Irland, Portugal och Grekland redan begärt hjälp så försvinner deras förväntade bidrag på över 30 miljarder Euro till fonden redan i utgångsläget. Redan nu har fonden också åtaganden för 160 miljarder Euro i dessa tre länder med Grekland i spetsen.
Många miljarder saknas
Får Spanien och Italien problem så kan ju inte heller dessa länder bidra med några pengar till räddningsfonden. Då försvinner ytterliggare dryga 131 miljarder Euro. För att rädda, eller för att kunna trovärdigt backa upp de stora ekonomierna Spanien och Italien finns det alltså inga för de här sammanhangen materiella summor.

Men det tar ju inte slut där - bankerna skall ju också räddas för 108 miljarder. Pengar som skall fyllas på efter förväntade förluster i Grekland och för att stärka dem för större påfrestningar. Men då skall man också veta att det är EU:s misslyckade bankmyndighet som räknat ut hur mycket mer pengar bankerna behöver.
Misslyckad eftersom samma myndighet redan två gånger tidigare vid så kallade stresstest misslyckats med att kolla upp Europas bankers svagheter. Den sista undersökningen gjordes så sent som i juli i år. Den internationella valutafonden, IMF; tror exempelvis att det behövs mer än dubbelt så mycket pengar för att rädda Europas banker.
När nu också EU vill att bankerna skall ta förluster på upp till 60 procent på sina lån till Grekland (man kom överens om 21 procent så sent som i somras) kan man ju undra hur aktuell dess egen myndighets beräkning av bankernas kapitalbehov är.
Bör bankerna rädda sig själva?
Men nu tycker många att det inte är statliga pengar som skall rädda bankerna utan deras ägare - aktieägarna som skall står för notan. Kanske moraliskt riktigt men ändå svårt att genomdriva i praktiken för EU. Blir det här verklighet så har bankerna hotat med att helt enkelt krympa sig själva genom att låna ut mindre pengar.

Lånar bankerna ut mindre pengar så drabbar det ju företag och privatpersoner och naturligtvis hela ekonomin. Hotet att krympa sig är verkligt eftersom bankerna då slipper ta in dyra pengar från aktieägarna. Dyra pengar eftersom bankaktiernas värden är pressade.
Statliga pengar är också förödande för ryktet och innebär oftast krav om vinstutdelningsförbud och bonusstopp för ledningarna. Då kan en mindre bank kännas som ett skönare alternativ. Men för Europas länder så smyger sig lågkonjunkturen in bakvägen genom njuggare banker om hotet blir verklighet.
"Ett trix att ta till"
Fonden EFSF måste alltså bli större utan att något land behöver gå in med mer pengar. För en privatperson känns ju denna matematik omöjlig att lösa.

Men för länder som redan lånar pengar för att kunna låna till än mer skuldsatta länder finns det trix att ta till. Fonden kan helt enkelt komma att garantera delar av krisländernas egna lånebehov. På så sätt kan fonden skydda mycket större belopp. Det här kallas hävstång på finanssvenska. Men trovärdigheten i det här ihopplappade bygget känns svag.
Övriga världen i form av internationella Valutafonden IMF:s deltagande är nog en förutsättning för att inte vindarna skall blåsa omkull bygget redan i höststormarna. Tyskarna säger ju nej till att den enda som kan trycka pengar skall delta i räddningsarbetet, ECB, den Europiska Centralbanken. Där lever fortfarande den tyska rädslan för att sedelpressarna skall leda till hyperinflation där pengarna förlorar sitt värde.
Ovanstående sifferrabblande visar att det brinner i buskarna att få in mer pengar för att långsiktigt stabilisera det skamfilade Eurohuset. Det är inte bara några takpannor som behöver bytas, utan här ska bärande bjälklag och spruckna rörstammar bytas. Precis som realityseriens arga snickare kräver att de sammanboende han skall hjälpa "måste börja snacka med varandra" måste Euroländerna lösa krisen gemensamt från bottenvåningen upp till penthouse-lyorna.
Peter Rawet
Ekonomikommentator
peter.rawet@svt.se

onsdag 19 oktober 2011

Sveket mot våra barn

Skolans ekonomiska intressen går före barnens hälsa, frågan är stor och oerhört kontroversiell, och alltför få stannar upp och ifrågasätter. Så skedde även under tobaksindustrins förnekelse om risker med rökning. Att vara efterklok i denna fråga kommer inte att vara till fördel för våra barn, snarare tvärtom.
Det finns de familjer som ifrågasätter Strålsäkerhetsmyndigheten och Socialstyrelsen och vill veta mer än vad våra svenska myndigheter låter oss veta. I Sverige har vi en tro på att vi kan lita på våra myndigheter, men hur stark är tron?
Hur mycket sanning får svenska folket veta om Elektromagnetisk strålning från berörda myndigheter, som hela tiden förnekar alla tusentals forskningsrapporter om mobiltelefonins hälsorisker och istället hänvisar till mobilindustrins rapporter som förmedlas av deras lobbyister.
Inte med enda ord berör man de människor som tagit skada av den trådlösa tekniken, de som inte klarar av den strålningsmiljö som vi omger oss med. Inte ett ord om alla våra barn som genomgår den största mänskliga experiment någonsin genom att ständigt utsättas för elektromagnetisk strålning. Förnekelsen från tidigare miljökatastrofer kommer tyvärr att besannas igen, det kan ta sin tid innan alla kort ligger på bordet och visar den nakna sanningen om mikrostrålning, oerhört frustrerande.
Att förse skolan med trådlös teknik, gör den inte tillgänglig för alla barn, det finns fler rapporter på barn som inte klarar av dagens strålningsmiljö i skolan, de är offer för el- och strålningsöverkänslighet. Alla allmänna lokaler idag skall vara handikappsanpassade, enligt svensk lag. Elöverkänslighet är idag klassat som ett funktionshinder. Vilket ansvar tar idag skolledning och kommuner  för våra barn och ungdomars hälsa i skolmiljön? Visst går ekonomin före elevers hälsa, att bygga trådlöst istället för trådbundet är ett tydligt exempel. Det är lättare att vara riskförnekare än att ifrågasätta mobiltelefonins hälsorisker.
Detta problem är ingen lokal företeelse, utan tyvärr är det mycket utbrett i de flesta kommuner, ingen förståelse tas till barnens skolmiljö och hälsa, utan endast kortsiktiga ekonomiska intressen. Detta är totalt oansvarigt att låta barn tillbringa sin skoltid i dålig miljö med elektrosmog, den trådlösa tele- och dataöverföringen skapar skadlig strålning hos människan, ingen kommer undan. Allt detta kallas elektrosmog, som utgör en aldrig tidigare skådad belastning för barn, vuxna och även djur.
Denna ekonomiska baksmälla kommer tyvärr att skada många skolbarn. Problemet med trådlös data och artificiell mikrovågsstrålning och elektromagnetiska fält skapar en ohälsa hos våra barn, barnen är  upp till 8 gånger känsligare för mikrovågor än hos en vuxen. Man får nu befara allvarliga genetiska skador på små barn, 80% av barnleukemi är relaterat till elektromagnetiska fält. Andra ohälsoeffekter av strålning är cancer, stroke, Alzheimer och elöverkänslighet bland annat.  En annan orsak av elektrosmogen kan vara återkommande huvudvärk, yrsel, sömnlöshet, oförklarlig trötthet, stickning och hetta i huden, andnöd, rytmstörningar i hjärtat, muskel- eller ledvärk och minnes och koncentrationssvårigheter bland annat. Därför är det så viktigt för alla att undvika att vistas mer än nödvändigt i denna elektrosmog. Att bygga trådbundet nät är lite dyrare vid installation, men billigare i längden – med fördel att utsättas för mindre elektromagnetiska fält och strålning, som kan medföra ett liv med bättre hälsa och livskvalitet.
Egon Reiver

tisdag 11 oktober 2011

Vaksamhet

Vi lever i en värld där väldigt mycket är turbulens och även i vårt eget lilla land.
Rasistiska organisationer försöker på olika sätt klämma sig in i den rumsrena miljön, jag själv blev utsatt för det. Jag fick dels en mejl från tandvårdsskadeförbundet och en delad länk från en vän som jag känner i facebook, budskapet handlade om Kalle Hellbergs information om trådöst m.m. och där AFS fanns i en bakgrund som jag inte reagerade på.
Tack vare vänner som uppmärksammade detta och tog kontakt med mej, är det nu bortplockat.
Det gäller att vara vaksam och speciellt på morgonen när man öppnar den digitala posten.
Jag tar helt avstånd ifrån deras verksamhet och vill under inga förhållande medverka till att förmedla de rasistiska organisationernas budskap vidare.

Vi ska vara rädda om varandra  / Egon

måndag 10 oktober 2011

Alla har rätt att bo någonstans

I vårt samhälle ska alla kunna bo, leva, utvecklas och må bra. I fredagens Smålands Tidning över Ydre läser vi att ”irritationen växer bland företagare och alla andra som idag är mer eller mindre beroende av att det mobila telefonnätet fungerar och har bra täckning”.

Företagaren har sitt behov att kommunikationen ska fungera, personer som är el- och strålningsöverkänsliga har sitt behov att existera och må bra. Det är denna ekvation som är så svår, men det är tekniken som ska anpassas till människan och inte tvärtom. Därför är det viktigt att vissa markområden som har dålig täckning sparas för att el- och strålningsöverkänsliga ska få möjlighet att leva något så när drägligt.

Många har redan fått fly från det etablerade samhället, där de haft bra jobb, bostad och sociala kontakter, till en plats långt ut i skogen. Vad händer med dessa människor när de blir äldre och inte längre orkar med den tillvaron?

Här kan Ydre kommun ligga i fronten för att inrätta lågstrålande zoner i några av de områden med redan dålig mobiltäckning, där elöverkänsliga människor kan finna en fristad.

Vårt samhälle är till för alla, unga som gamla, friska som sjuka, de som använder trådlöst liksom dem som blir sjuka av strålningen. En svår ekvation – men lösningar måste till där vi alla har ett ansvar.

Enligt Socialstyrelsens folkhälsorapport 2009 är 3.2% av svenskarna känsliga för elektromagnetiska fält, 0.4% är svårt drabbade.

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning låter så vackert, men hur fungerar den i verkligheten. Vem har rätt att leva i vårt samhälle?

Egon Reiver, ordförande i Elöverkänsligas förening i Jönköpings län
Irene Henrichsén, , ordförande i Elöverkänsligas förening i Östergötlands län