måndag 30 november 2015

TILLGÄNGLIGHET ELLER NÄR - VAR - HUR?




Tillgänglighet är en självklarhet för de flesta, en självklarhet som inte får ifrågasättas eller naggas i kanten.
Vad innebär tillgänglighet för den som äger en funktionsnedsättning?
Vad innebär begränsad rörelsefrihet?
Vad innebär mänskliga rättigheter enligt FN-konventionen och hur efterföljs den?
Elöverkänsligas Förbund är medlem i Handikappförbundet som består av 39 handikappförbund.
Elöverkänsligas Riksförbund har ca 3000 medlemmar, som stöder personer med el- och strålningsöverkänslighet, en funktionsnedsättning som begränsar tillgängligheten totalt, mer eller mindre i samhället.
Begränsning och uteslutning från samhället handlar om att besöka offentliga lokaler, resa med tåg och buss, gå på bio eller teater, närvara vid andra sammankomster, möten och liknande arrangemang.

Information om el- och strålningsöverkänslighet saknas inte, ändå förnekar Strålskyddsstyrelsen, Boverket, telekomindustrin m.fl., att symtomen elöverkänslig inte existerar med uttalandet: ”Det är inte vetenskapligt och erfarenhetsmässigt beprövat”. Att med dessa ord förneka verkligheten är att kränka och ignorera de människor med funktionsnedsättning.

Ingen person vill frivilligt bli sjuk eller må dåligt av elektromagnetisk strålning från trådlös teknik, att frivilligt lämna sin karriär, sitt sociala liv, sin frihet och kanske det hem de byggt upp.  
Att då förneka den symtom som psykisk eller går ej att sätta diagnos på, tillhör inte mänskliga rättigheter.
När kroppen reagerar på en överkänslighet från yttre påverkan, likt all annan allergi, så är det verkligen inget annat än erfarenhetsmässigt beprövat.

Socialstyrelsens miljörapport från 2009 beräknades ca 3,2 % av den vuxna befolkningen, ca 300 000 vara drabbade av el- och strålningsöverkänslighet och allt fler yngre drabbas i allt högre grad med problemen.
2011 kom Europarådet ut med Resolution 1815, där Europarådet uppmanar medlemsländerna att ägna särskild uppmärksamhet på el- och strålningsöverkänslighet och att vidtaga de åtgärder för att skydda  människor från strålning.
I maj 2015 vädjade 200 vetenskapsmän till FN, WHO och medlemsländerna om skydd mot de hälsorisker som mikrovågsstrålning kan medföra, samt bättre information om riskerna till alla.

Att använda sin mobiltelefon och annan trådlös teknik är en självklarhet för de allra flesta och ett eget beslut till handling.
Att visa hänsyn och förståelse till alla dem som har drabbats av funktionsnedsättning av olika slag, ska vara en självklarhet, även om funktionsnedsättning inte syns fysiskt eller psykiskt.

Hos många med olika symtom, syns inte problemet utanpå, det må vara olika typer av allergier som har brutit ner motståndskraften hos individen, som medför att yttre påverkan ytterligare bryter ner immunförsvaret/motståndskraften/välbefinnandet.

Något som man ogärna vill tala om är mikrovågsstrålningen från trådlösa nätverk - WiFi routers - läsplattor - som har massinförts i skolorna, det skapar för många elever och lärare sömnproblem, huvudvärk, koncentrationsproblem och andra vanliga symptom på mikrovågsstrålning, som ofta är ”inkörsporten” eller början till el- och strålningsöverkänslighet, strålsjuka och mikrovågssyndrom.

Att uppnå bättre tillgänglighet för många med funktionsnedsättning, finns det betydligt bättre möjligheter till i de flesta fall. Saknas vilja, passivitet och empati från ansvarigt håll, då saknas också byggstenar för att bygga upp en tillgänglighet.
Det myndigheter som SSM Strålsäkerhetsmyndigheten går ut med är försiktighetsprincipen, men förstår mobilanvändare vad det betyder:
Försiktighetsprincipen innebär att det finns en svag misstanke om att långvarig mobilanvändning ökar risken för vissa tumörtyper. Det finns även en svag misstanke om att magnetfält från kraftledningar ökar risken för barnleukemi. Därför tillämpar Strålsäkerhetsmyndigheten försiktighet på dessa områden. 
Strålsäkerhetsmyndigheten tillämpar den s k försiktighetsprincipen när den tillgängliga vetenskapliga kunskapen är otillräcklig för att säkert kunna dra en säker slutsats om en möjlig miljö- eller hälsorisk föreligger vid vissa verksamheter. Principen innebär att onödig exponering för strålning ska begränsas om det kan ske till rimliga kostnader och konsekvenser.
När det gäller magnetfält och trådlös teknik tillämpar Strålsäkerhetsmyndigheten principen i två fall: MOBILTELEFONI och KRAFTLEDNINGAR.

Som pappa och morfar tycker jag tekniken är fantastisk med stor användarbredd och tillgänglighet för väldigt många, samtidigt ser jag med oro på hur den trådlösa tekniken forcerar fram utan att ifrågasätta de hälsorisker som kan uppstå.
Jag inser mer och mer hur viktigt det är att använda mobilen på rätt sätt, vid rätt tillfälle och i rätt miljö.
Så länge som marknaden inte kan garantera att mobilstrålning är ofarligt, (de hänvisar till vetenskaplig beprövad erfarenhet), så länge måste det betraktas som risk och kan skada människor, (erfarenhetsmässigt beprövat).

Ingen av de personer som blivit sjuka eller mår dåligt av elektromagnetiska fält och trådlös teknik, har blivit det av fri vilja, utan kroppen reagerar på en överkänslighet från yttre påverkan, likt all annan allergi (överkänslighet) som drabbar så många människor runt omkring oss.



När mobiltelefon eller annan trådlös teknik används, omges man av mikrovågsstrålning från den trådlösa tekniken. Viktigt att ha i åtanke.
Mobilstrålningen påverkar hjärnans funktion, oavsett vad du tycker om trådlös teknik. Den som blir utsatt av strålningen kan få problem med sömnen, som påverkar frisättningen av sömnhormonet melatonin. Enligt Socialstyrelsen har sömnmedel till barn och ungdom ökat flera gånger om under senare år och under 2012 fick drygt 12 000 barn lugnande läkemedel, en befogad fråga - Varför?


VAR bör jag inte använda min mobiltelefon?
  1. Under huvudkudden är det total radioskugga, mobilen med alla sina appar går på högvarv och sänder med högsta strålningsstyrka.
  2. Med några centimeter mellan mobilen och ditt huvud, exponerar du din hjärna med väldigt hög mikrovågsstrålning.
  3. En av Australiens mest kända hjärnkirurger, dr. Charlie Teo säger: "Jag är oerhört oroad, bekymrad och ledsen över alla de barn jag möter, som kommer in med maligna hjärntumörer. Vi tillåter något som är fruktansvärt fel."


HUR? Vid samtal i mobiltelefon, använd handsfree eller högtalarfunktionen.
Använd inte mobilen när du åker bil, buss eller tåg, om du måste - ha korta samtal, (metallkarossen skärmar av mikrovågorna mellan din mobil och mobilmasten).
Att stå ute med bra täckning är bästa placering när du talar i mobilen, då exponeras du för betydligt mindre av mikrovågsstrålning.


Egon Reiver.

tisdag 3 november 2015

Mobilens NÄR - VAR - HUR?



Att använda sin mobiltelefon är självklart ett eget beslut och att tänka före är en fördel.

När du använder din mobiltelefon omges du av mikrovågsstrålning från trådlös teknik.
Att stoppa in huvudet i en mikrovågsugn är helt vansinnigt, det har vi alla fått lära oss.
Att tala i en mobiltelefon tryckt intill örat har gemensam nämnare, forskning visar att sådan exponering kan innebära hälsorisker eller betydande hälsorisker.

Det finns många rapporter från forskare och läkare som har varnat för riskerna under många år, andra forskare med forskningsstöd från telekomindustrin säger det motsatta.
Mikrovågsstrålning - som är en radiofrekvent strålning, är sedan 2011 klassad som "möjligen cancerframkallande", klass 2 B av WHO:s cancerforskningsinstitut IARC.

Mobilstrålningen påverkar hjärnans funktion, oavsett vad du tycker om trådlös teknik. Den som blir utsatt av strålningen kan få problem med sömnen, som påverkar frisättningen av sömnhormonet melatonin. Enligt Socialstyrelsen har sömnmedel till barn och ungdom ökat flera gånger om under senare år och under 2012 fick drygt 12 000 barn lugnande läkemedel, en befogad fråga - Varför?


VAR bör jag inte använda min mobiltelefon?
Frågan jag ställt till ungdomar är: Var har du din mobil när de sover?
Några har gett häpnadsväckande svar! "Den har jag under min huvudkudde, är svaret." Varför frågar jag? "Jag kan lyssna till musik, bekvämt när någon ringer eller som väckarklocka, kan de svara."
Jag förklarar då att under huvudkudden är den mest olämpliga plats att förvara en mobiltelefon, när man ska sova.
  1. Under huvudkudden är det total radioskugga, mobilen med alla sina appar går på högvarv och sänder med högsta strålningsstyrka.
  2. Med några centimeter mellan mobilen och ditt huvud, exponerar du din hjärna med väldigt hög mikrovågsstrålning.
  3. En av Australiens mest kända hjärnkirurger, dr. Charlie Teo säger: "Jag är oerhört oroad, bekymrad och ledsen över alla barn jag möter som kommer in med maligna hjärntumörer. Vi gör något som fruktansvärt fel."


HUR kan jag helst använda min mobiltelefon?
När du talar i en mobiltelefon, så använd handsfree eller högtalarfunktionen.
Använd inte mobilen när du åker bil, buss eller tåg, om du måste så ha korta samtal, (metallkarossen skärmar av mikrovågorna mellan din mobil och mobilmasten).
Att stå ute med bra täckning är bästa placering när du talar i mobilen, då exponeras du för betydligt mindre mikrovågsstrålning.
Bäst är att använda fast uppkoppling, både när det gäller telefon och Internetuppkoppling, för att minska den egna och andras exponering av mikrovågsstrålning.


Egon Reiver.

lördag 17 oktober 2015

Vad är barnkonventionen och mänskliga rättigheter?

Barnkonventionen är ett rättsligt bindande internationellt avtal som slår fast att barn är individer med egna rättigheter, inte föräldrars  eller andra vuxnas ägodelar. Den innehåller 54 artiklar, som alla är lika viktiga och utgör en helhet, men det finns 4 grundläggande och vägledande principer, som alltid ska beaktas när det handlar om frågor som rör barn.

1. Att barn har samma rättigheter och lika värde.

2. Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som berör barn.

3. Alla barn har rätt till liv och utveckling.

4. Alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad.


När man läser Barnkonventionen och mänskliga rättigheter, framstår det som självklart och tydligt, men hur fungerar den i praktiken?

Hur bemöter skolan mobbning och funktionsnedsättning?
De inslag vi sett på TV den senaste tiden, är både skrämmande och respektlösa. Är det så vi vill att skolan och övriga samhället ska fungera?

Jag tror knappast någon vill det, ändå finns en flathet och rädsla att ta tag i olika problem.
Empati är tyvärr en bristvara i stort, att förneka och negligera  sanningen är ett brott mot mänskliga rättigheter.
I oktober 2015 träffade jag en ung familj, en mamma med sina två barn bl.a. Mamman har blivit strålningsöverkänslig och kan inte fungera fullt ut i samhället. Hennes familj har fått flytta ut till en lågstrålande miljö, långt från master och annan trådlös teknik i närområdet. Hennes äldsta dotter känner av elektromagnetisk strålning från mobiltelefoner och plattor, hon blir mycket trött av lång resväg en lång skoldag.

När jag talade med henne kände jag igen problemet, klart och tydligt, men tyvärr vill inte skolan inse eller lyssna på hennes problem. Vad finns ansvaret från berörda lärare och hur efterlevs barnkonventionen och mänskliga rättigheter.
Tyvärr nonchaleras detta alltför ofta och det stackars barnet lämnas ute i kylan utan förståelse eller empati.
Strålsäkerhetsmyndigheten styrs av lobbyister från telekomindustrin, som påstår att de bevakar den samlade forskningen, deras retorik är: Det finns inget som tyder på att trådlös teknik är farlig för barn. Till detta lyssnar myndigheter, riksdag och regering och där igen förnekar strålningsöverkänslighet och risk för hälsofara.
Ändå påverkas och drabbats många människor av symtom el- och strålningsöverkänslighet, en del av lindrigare art, andra betydligt mer aggressivt.
Kontentan är att det finns mängder av forskning som visar påverkan på såväl människor som djur, samtidigt vill jag påpeka att det finns mängder av forskning som inte visar någon påverkan, det är betald forskning från telekomindustrin.
Utdrag ur Biointiativrapporten 2012. Belägg för att barn är mer sårbara
Den amerikanska expertgruppen ”The President's Cancer Panel” (2012) konstaterade att barn ”löper särskilt hög risk beroende på deras mindre kroppsstorlek och snabba kroppsutveckling – två faktorer som förstärker deras känslighet för kända carcinogener, exempelvis strålning”.
Det amerikanska barnläkaresällskapet ”The American Academy of Pediatrics” framför i ett brev den 12 december 2012 till kongressledamoten Dennis Kucinich: ”Barn är oproportionerligt påverkade av miljöexponeringar, exempelvis mobilstrålning.
Skillnaderna i bentäthet och vätskemängden i ett barns hjärna jämfört med en vuxens hjärna kan medföra att barn absorberar mer radiofrekvent energi djupare i sina hjärnor än vuxna.

Det är ett grundvillkor att varje ny standard för mobiltelefoner och annan trådlös utrustning måste inbegripa ett skydd för de yngsta och mest känsliga individerna för att garantera att de får ett livslångt skydd.”
Frågeställningar kring barns exponering för RFR är av avgörande betydelse. Det finns överväldigande belägg för att barn är känsligare än vuxna för många olika exponeringar (Sly och Carpenter, 2012), t ex. RFR, och de konsekvenser som bör uppmärksammas mest är cancer och effekter på neuronal utveckling.

Ändå placerar föräldrar trådlösa babyvakter i barnsängar och ger mycket små barn trådlöst uppkopplade leksaker, vanligtvis utan någon som helst insikt om de möjliga riskerna.
Ett växande problem är att alla undervisningsdatorer i skolor blir trådlöst uppkopplade. Trådbundna undervisningsdatorer ökar däremot inte radiofrekvent exponering och ger säker åtkomst till internet (Sage och Carpenter, Bioinitiative 2012 Report).

Skolan och samhället säger sig ta ansvar för eleven, men hur mycket är ett sådant ansvar värt, när eleven inte blir betrodd för sin överkänslighet?
Prestige får inte gå före en elevs hälsa, som i punkt 2. Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som berör barn.

● Barn med neurologiska problem som rör kognition, inlärning, uppmärksamhet, minne, eller beteende måste så långt det är möjligt ha tillgång till trådbundna (inte trådlösa) miljöer för undervisning, vistelse och sömn.

● Vissa undervisningsrum bör reserveras för strålningsfri utrustning för att reducera stressfaktorer som kan hämma social utveckling, kunskapsinhämtning och beteendemässig anpassning.

● Alla barn måste få ett rimligt skydd mot den fysiologiska stressfaktor som påtagligt förhöjd EMF/RFR (mobilstrålning i skolor eller hemmiljöer) innebär.

● Skolor som nu överväger att införa fullständigt trådlösa undervisningsmiljöer bör kraftfullt uppmanas att behålla trådbundna uppkopplingar eftersom de högst sannolikt innebär bättre inlärnings- och undervisningsmiljöer, och förebygger oönskade hälsoeffekter bland både elever och lärarkår.

● Den trådlösa teknologins inverkan på vård- och undervisningsmiljöer bör övervakas med avancerade mät- och analystekniker som baseras på insikter om de icke-linjära effekterna av RFR, och med digitala tekniker som är lämpliga för att urskilja de effekterna.

● Det finns tillräckligt starka vetenskapliga belägg för att förorda trådbunden uppkoppling till internet och trådbunden utrustning för undervisning, framför dyra och potentiellt ohälsosamma trådlösa lösningar som så småningom kan behöva bytas ut.

● Mobilfria undervisningslokaler bör rimligtvis kunna erbjudas alla elever/studenter som vill avstå från miljöer med mobilstrålning.
(Herbert och Sage; 2012 – Avsnitt 20)

Så länge som marknaden inte kan garantera att mobilstrålning är ofarligt, (de hänvisar till vetenskaplig beprövad erfarenhet), så länge måste det betraktas som risk och kan skada människor, (erfarenhetsmässigt beprövat).

Ingen av de personer som blivit sjuka eller mår dåligt av elektromagnetiska fält och trådlös teknik, har blivit det av fri vilja, utan kroppen visar på en överkänslighet från yttre påverkan, likt all annan allergi som många personer har drabbats av.

Strålskyddsstiftelsen arbetar för att människor ska få kännedom om hälsoriskerna och de vanligaste symtomen som kopplats till strålningen. Vi anser att det är en mänsklig rättighet. Barnen måste enligt lag gå till skolan och de är beroende av vuxnas omdöme. Därför vilar ansvaret tungt på att vuxenvärlden inte blundar för hälsoriskerna när tekniken införs i skolorna. Det är förvånande att något så självklart väcker starka motreaktioner. /Källa: Strålskyddsstiftelsen.
Hur mycket Stråskyddsstyrelsen  än vrider och vänder och försöker förneka el- och strålningsöverkänslighet, så är den klassad som en funktionsnedsättning, som innebär ett funktionshinder för väldigt många.


Riksdag, Regering och Strålskyddsstyrelsen göder mobilbranschen istället för att ta ansvar för medborgaren, detta visas tydligt och klart. Därmed kränker politiker, myndigheter och passiva organisationer den lilla människan i de bestämmelser som är framtagna i Barnkonventionen och Mänskliga rättigheter (och är godkända av Sveriges Riksdag).

måndag 13 april 2015

Vem äger mänskliga rättigheter?



13/4 gick man ut i media och talade om snabb mobilsurfning och ställde frågan där du bor. Täckningen kan utgöra stor skillnad i tätort, på landet eller i glesbygd.
Att surfa på mobilen tillhör mänskliga rättigheter, tyckte en person i inslaget.
Vad jag har mindre förståelse för är varför allt surfande ska ske trådlöst, när det byggs ut fibernät som aldrig förr. Att vara uppkopplad till fast nät skapar betydligt lägre strålningsmiljö i din närhet, ett självklart plus för din hälsa på sikt.

Vad betyder mänskliga rättigheter och vem äger det?
Det finns ingen speciell grupp människor som äger mänskliga rättigheter, det ägandet ska gälla oss all.
Människor med funktionsnedsättning har lika mycket rätt till mänskliga rättigheter, även att de har sina begränsningar och inte kan leva ut som de flesta människor normalt. Att vara döv, synskadad eller rullstolsbunden, eller att inte tåla bli exponerad av elektromagnetiska fält, gör ingen skillnad.
Tekniken är bra och användbar, men vi måste ta hänsyn och respektera att människor även blir dåliga, vissa blir sjuka eller mycket sjuka och totalt utslagna av trådlös teknik.
Skulle inte de ha rätt till mänskliga rättigheter?
Frågan är starkt befogad då egoismen och fyrkantigt tänkande frodas och växer i styrka. Empatin för medmänniskor som drabbas av olika funktionsnedsättningar prioriteras inte särskilt högt på samhällets rangskala, utan är mer ett måste i statistiken.

Jag är inte emot mobil teknik, men att möta människor som drabbats av strålningsöverkänslighet får mig att stanna upp och tänka, varför har denna personen blivit drabbad och under vilka förutsättningar?
 NÄR, VAR och HUR du använder ditt surfande är ditt beslut, men att tänka före är en fördel.


Egon Reiver

torsdag 15 januari 2015

Vad är energibesparing?


För några år sedan beslutade EU att den vanliga glödlampan inte skulle säljas längre utan ersättas av lågenergilampan, en miljöfarlig produkt som innehåller 2-5 mg Hg (kvicksilver). Knappast något bra miljöval, då Hg är ett av våra farligaste miljögifter.
Tekniken har nu gått vidare och LED-lampan ersätter den mer och mer.

Men hur är det med energibesparingen? På många håll lyser den lågenergilampan både dag och natt i flera fastigheter, dygnet runt, men vad är den inbesparade vinsten?

Mobiltelefoner i svenska skolor är en omdebatterad fråga, där vissa ”experter” påtalar att svenska barn inte är mer känsligare för strålningen än vuxna. 2014 diskuterade Europarådet ett förbud mot att ta med sig mobiltelefon under skoltid. Anledningen är att skydda barnen från strålning och minska en stökig studiemiljö i skolan. Förslagen kommer från Jean Huss, Luxemburg, som i en rapport skriver att mobiltelefoner är mer eller mindre skadliga och föreslår att trådlösa nätverk för Internet bör förbjudas i skolmiljö.
Vi vet idag att hög strålning är miljörelaterat och kan framkalla cancer eller annan ohälsa.
För att vidta rimliga åtgärder mot elektromagnetiska fält och radiofrekvent strålning från mobiltelefoner för barn och ungdomar, är det viktigt att minska exponeringen för barn, då de är mest känsliga. Därför är det viktigt att ompröva den vetenskapliga grund för exponering av EMF och radiofrekvent strålning till så låg nivå som är rimligt och möjligt.

Det är också viktigt att öka medvetenheten om de hälsorisker som trådlösa hemtelefoner, babyvakter, trådlösa datanätverk och andra hushållsapparater som ger kontinuerliga pulsvågor (mikrovågsstrålning).
Idag finns fyra miljoner basstationer för tele- och datakommunikation i världen. Med dagens utbyggnadstakt har antalet basstationer om några år fördubblats i antal. Idag krävs 3 st kärnkraftverk av Ringhalls storlek för att försörja dessa basstationer med el, för att sända och ta emot mikrovågor till den trådlösa tekniken. Vad finns miljövinsten och el-besparingar, bästa lösning för miljön är fortsatt behålla mer trådbunden tele- och datateknik i fiber- och kopparnät, där det finns förutsättningar.

Egon Reiver