I förra veckan sammanträdde FN i London för att bedöma den samlade effekten av de fem ledande kroniska sjukdomarna: cancer, diabetes, psykisk sjukdom, hjärtsjukdom och luftvägssjukdomar. Olika miljörisker analyserades avseende hälsa och ekonomi. En miljöfaktor lyste dock helt med sin frånvaro: intåget av trådlös teknik i varje aspekt av livet.
Organisationen World Economic Forum (WEF) uppskattar kostnaderna för de ovanstående fem sjukdomarna under de närmaste 20 åren till 47 000 000 000 000 dollar, alltså cirka 330 000 miljarder kronor. Enligt WEF dödar dessa sjukdomar mer än 36 miljoner människor/år och kommer att utgöra fyra procent av världens årliga globala BNP under de kommande två decennierna.
World Economic Forums sammanställning publicerades två dagar innan FN:s möte. Fokus för FN:s diskussion var att komma med en plan för att hantera de växande nivåerna av död och handikapp från dessa extremt kostsamma sjukdomar – medicinskt och i termer av förlorad produktivitet – som ofta kopplas till dålig kost, tobak, alkohol och brist på motion.
Men kan den största sjukdomsfaktorn av dem alla vara trådlös kommunikation?
Och i så fall, riskerar vi då i framtiden en humanitär och ekonomisk katastrof?
Det är gåtfullt att den oro som uttrycks i president Barack Obamas ”Cancerrapport 2008–2009”, publicerad 2010, inte behandlas på World Economic Forums toppmöte, ej heller på FN:s. Denna oro har uttryckts som följer: ”Eftersom användningen av mobiltelefoner har ökat, så har också oron för deras potentiella skadliga hälsoeffekter ökat, speciellt avseende mobiltelefonanvändarnas eventuellt större risk för hjärncancer. Mobiltelefoner och liknande enheter blir mer sofistikerade varje år och får alltmer utökade funktioner, och mängden strålning ökar.” Dessutom varnade rapporten för: ”Även om riskökningen för hjärntumör ännu är relativt liten, så kommer ändå antalet drabbade människor att bli mycket, mycket stort.”
I dag finns det över fem miljarder mobiltelefoner i bruk världen över. Tills helt nyligen erbjöds telekombranschen garantier från WHO som inte kunde hitta ett samband mellan mobiltelefoner och hjärncancer. Situationen ändrades dock hastigt i maj i år när WHO:s internationella byrå för cancerforskning möttes i Lyon, Frankrike, och klassificerade radiofrekventa elektromagnetiska fält som möjligen cancerframkallande för människa, baserat på en ökad risk för gliom, en elakartad form av hjärncancer, i samband med mobiltelefoni.
Vi måste därför be alla länder som deltar i FN:s möten att även ta upp det mycket verkliga hotet från mobilstrålningen. Att man inte redan gjort det – tillsammans med dålig kost, tobaksbruk, alkohol och brist på motion – kan tolkas som att de senare inte värderas till tre–fyra biljoner dollar/år och ej heller har en generös lobby med tillgångar på över 85 000 000 dollar/år.
Det finns i dag många vetenskapliga arbeten som pekar ut trådlös teknik som en potentiell hälsofara inom alla de ovanstående sjukdomsområdena. Om dessa resultat visar sig vara sanna så kommer den omfattande spridningen av trådlös teknik att i sig borga för mycket stora hälsomässiga och ekonomiska skador. Fram till att World Economic Forum ser elefanten i rummet, kommer varje förutsägelse om vår framtid vila på en mycket bräcklig grund. Kanske dags att börja att diskutera detta?
Olle Johansson
docent, Karolinska Institutet, Stockholm
Susan Foster
Masters in Social Work, Rancho Santa Fe, Kalifornien, USA
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar