måndag 16 maj 2011

Barnens hälsa under miljöhot

Utdrag ur Mona Nilssons artikel i Miljömagasinet 6 maj 2011, där hon deltog på en konferens om cancerforskning i Paris 12 april 2011. All text är av Mona Nilsson.
Mona Nilsson skriver hur professor Dominique Belpomme i snart 10 år varnat för cancerriskerna med kemikalier och bekämpningsmedel. I appellen står en stor del av dagens sjukdomar, orsakas av miljöfaktorer samt att den ökade förekomsten av kemikalier i miljön, är ett allvarligt hot mot barnen och människans överlevnad.
Vi befinner oss i en värld där människans hälsa offras för rådande ekonomiska system. Det måste upphöra, säger han.
Under de senaste 30 åren har barncancerfallen ökat med 1 % per år. Idag är 10 % av barnen överviktiga, 14 % har astma och 1 % har autism. Barn är mest känsliga för miljögifter och exponeras massivt redan som foster.
Det scenariot är för mig som läkare helt oacceptabelt, säger Dominique Belpomme, en optimist trots de mörka siffror som han presenterat.
Han riktar samtidigt kritik mot media, som han beskriver tiger om problemen. Vi behöver en medievärld som informerar allmänheten. Under de senaste 18 månaderna har han intresserat sig för elöverkänslighet. Han har undersökt 200 patienter och via analyser konstaterat att de har förhöjda nivåer av stressmarkörer i blodet. Samma ämnen ses hos personer med kemikalieöverkänslighet. Patienterna erbjuds behandling med bland annat vitaminer och antihistaminer, vilket har hjälpt i 60-70 % av fallen.

Förutom kemikalier uppmärksammades denna gång även hotet från den ökade strålningen från mobiltelefonin. Cancerläkare Lennart Hardell från Örebro var inbjuden att tala om hjärntumörrisker med mobiler och en session ägnades åt riskerna med elektromagnetiska fält.

Dr. Ana Soto, professor i cellbiologi i Boston, USA, talade om exponering av miljögifter under fosterlivet som kan ge allvarliga sjukdomar hos barnet. Redan 1971 fanns fakta om att flickor som exponerats för gifter i fosterstadiet, som kunde utveckla cancer i livmodern. Idag vet vi att embryonal exponering förutom cancer kan ge andra effekter, som i fallet Bisfonol A: Som för tidig pubertet, övervikt, beteendestörningar, autism och försämrad fertilitet.
Idag får fostren genom exponering för kemikalier ”ny information” jämfört med den de tidigare fått under miljarder år av utveckling. Människan programmeras på ett felaktigt sätt genom exponering.

Niels Skakkeback från Danmark, professor i endokrinologi, berättade att 40 % av danska män idag är mindre fertila än tidigare generationer. Kvinnors fertilitet minskar också. När bröstmjölk från Finland och Danmark jämförs, är den danska mycket mer förorenad av kemikalier. Män från Danmark har också högre förekomst av testikelcancer och sämre spermier.

Professor John Ionescu, behandlar barn och vuxna med miljörelaterade sjukdomar utan det traditionella skolmedicinska artilleriet, behandlingen har istället fokus på avgifta och stärka  patientens immunförsvar.
Han behandlar elöverkänsliga, de är ofta tungmetallbelastade. Vi ger dem stora doser antioxidanter och preparat som för ut gifterna.
 För att bli allergisk behövs något som orsakar det, säger han och ger kvicksilver, bly, bekämpningsmedel, dieselavgaser, ftalater och konserveringsmedel som exempel. Många allergier har sitt ursprung i en förorenad tarm, där olika jästinfektioner lättare får fäste. Allergier kan botas om jästinfektionerna behandlas och kroppen renas från gifter.

Gilles Seralini påpekade liksom många andra på det 2:a stora problemet är industrins inflytande över myndigheter och experter.

David Gee från Europeiska  Miljöbyrån har konstaterat att mänskligheten har utvecklas till Homo Stupidus, som inte förmår att lära av tidigare misstag, utan fortsätter upprepa samma felaktiga beteende. Han är starkt kritisk till slitna argument som ”det finns inga entydiga belägg” för att vita åtgärder. Det var samma argument som tobaksindustrin använde i decennier.
Om du väntar på skada, får du skada, säger David Gee. Han menade att experter och politiker måste ställa sig den viktiga frågan: Vilka blir konsekvenserna för människorna och miljön om jag har fel?

 Denna textsammanfattning är hämtad från Mona Nilssons artikel, som finns som helhet i Miljömagasinet nr 18 2011.

Egon Reiver

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar