Det finns inget tjänsteansvar.

Regeringen utreder att minska personlig hjälp till funktionsnedsatta personer och deras mål om att sänka kostnader och antalet sjukskrivna. Det har lett till att Försäkringskassan kräver mer administration från läkarna, samtidigt som de sätter sig över läkarnas beslut samt lämnar den sjuke ensam utan ersättning - allt i jakten på att sänka antalet sjukskrivna. Detta är inget unikt för nuvarande regering, så var det även under de 8 år Alliansen regerade. Punkt slut.

Nuvarande sjukvårdsminister Annika Strandhäll i regeringen är ansvarig för sjukvårdsfrågor, hon är beredd att göra förändringar, politiker är dock politiker, oavsett partifärg: De lovar runt men håller tunt, verkligheten visar svaret.

Jag har en vän som kämpar med sin funktionsnedsättning och vill inte vara samhället till last. Att inte bli trodd av sjukvården, att man blir svårt sjuk av det man blir, är något så helvetiskt att ord inte finns. Det spelar ingen roll vilka mängder av egna bevis som läggs fram, eller intyg från alla omkring som vet vad det handlar om. Inget biter, ingenting. Du existerar bara inte. Sänder tankar till alla som lever i exakt samma situation. Att inte bli trodd, det är det absolut värsta man kan vara med om.

Det är starka ord från verkligheten, myndigheters ovilja som gör mej så upprörd och frustrerad, knappast ingen ansvarig politiker vill engagera sej i frågan, de skyller ifrån sej eller är det inte deras bord? Att gömma huvudet i sanden är ingen bra merit, många borde skämmas att inte våga engagera sig mer för de svaga och sjuka i samhället.

Myndigheters nonchalans, åsidosättande, genom förvrängd sanning, förnekande, att lämnas därhän, kränkningar och förtal med mera, är tyvärr det bemötandet som speglas mot det människor som mot sin vilja har drabbats av en funktionsnedsättning, som de aldrig valt frivilligt.

Egon Reiver